För 5 år sedan gick jag på komvux. Jag läste historia och engelska och en tredje kurs jag inte minns namnet på. Jag läste dessa kurser för att kompensera för att jag inte läst tillräckligt med teoretiska ämnen på gymnasiet inför högskolan. På gymnasiet hade jag läst textil,form och design. Sen dess och sen komvux har mitt liv ändrat riktning. 2 år senare, 2009, gifte jag mig med en kille som heter Henrik. Vi blev sagolikt förälskade och kände oss som ett "leva lyckliga i alla våra dagar" - par. Vår första lägenhet var i stockholm i en andrahandslägenhet, bland en samlares ägodelar blandade med våra egna.
Den tuffaste utmaningen i vårt förhållande har från den tiden varit att synka oss på det ekonomiska planet. Om en månad så firar vi tre års bröllopsdagen, och jag har, trots boende, studentliv och lite extraarbete jämfört med tidigare, aldrig sparat så här mycket pengar i mitt liv. Jag har aldrig varit så aktiv när det gäller ekonomi och jag har aldrig trott så mycket på framtiden när det gäller det ekonomiska. Det kanske låter som om jag har gift mig med någon rik, men ingen av oss är rika eller mirakulösa. Vi är kommunikativa och smarta (och ja, det är kanske osvenskt att säga) men vi har också kämpat hårt.
Vad fick mig då att ändra spår och beteende?
Jo, det gemensamma målet, den starka utopin som nu kändes möjlig. Vi lyckades tillsammans uppbåda tillräckligt med motivation för att jag (och Henrik) skulle kunna, långsamt och med mycket tårar och kämpande, förändra min syn på pengar och mig själv i förhållande till dessa.
Efter många psykologiska kamper oss emellan kunde vi närma oss varandra samtidigt som vi gemensamt skapade något nytt, 2+2 blev först 1, sen 3 och till sist 4 för att gå vidare mot 5. Jag kunde använda mitt unika tänkande för att influera henrik till att tänka annorlunda kring livskvalitet och vad som var värt tårar och vad som inte var det. Samtidigt lärde han och influerade mig om tänkande kring skulder, nyttomaximering och mer övergripande ekonomi. I detta gemensamma kunde vi också enskilt maximera vår personliga ekonomi (även om vi har en s.k. gemensam ekonomi består den ju ändå av två konton, två personers ibland separata utgifter och inkomster samt två personers egna koll på vardera kontot). Jag lärde mig att jag inte alls fungerar bäst ekonomiskt när jag lägger upp en budget. Jag behöver tänka på ett annat sätt. Henrik lärde sig att han ville ha koll på sina pengar genom att lägga en budget.
Även om Henrik är "ekonomen" rent mentalt och yrkesmässigt när det gäller oss två känner jag ändå att jag spelar en viktig roll när det kommer t.ex. till att vara realistisk eller när det gäller kreativitet. Blir man alltför instängd i ett sorts tänk kan det ibland vara svårt att tänka utanför ramarna, där kommer jag ofta in. Med risk för
att låta väldigt osvensk igen vill jag påstå att jag har kommit med flera resonemang och ideer som jag och Henrik anser vara ganska geniala, bland en del minder geniala förstås. Vi har skapat ett forum där vi får tänka högt och alltid utgår ifrån att den andre är så smart som möjligt och vill så väl som möjligt (i alla fall de flesta dagar).
Ytterligare en roll jag spelar är när det kommer till att verkställa de framtida ideer vi har. När det gäller t.ex. drömmen om oberoende är det jag som intresserar mig mest för kost och hälsa. Jag är även den pedagogiskt verkställande, d.v.s. jag intresserar mig för våra barns utbildning och har mest kompetens där. Att våra barn ska bli så självständiga som möjligt är ytterligare ett mål vi har nämligen.
När det gäller pengar i förhållande till vårt mål så ser jag pengarna som ett medel varvid man kan bli friare samtidigt som man ökar sin livskvalite. Jag vill påstå att jag skiljer mig från Henrik lite på denna punkt eftersom att han har en mer kärleksfull syn på pengarna, och gärna har dem på banken eller i "pengabingen" utan att behöva använda dem. Bara vetskapen om att de finns och han kan ta ut dem när han vill tillfredsställer honom mer än det tillfredsställer mig. Jag är mer intresserad av det pengarna kan ge mig. Det är på detta område vi har kommit att mötas någonstans halvvägs, men fortfarande sliter och drar vi åt varsitt håll ibland. Detta kan givetvis ge upphov till konflikter eftersom Henrik blir mer framtidsfokuserad och jag mer nutidsfokuserad, men det kan också bidra till stimulerande och utvecklande diskussioner på soliga dagar.
Som du kan se så är min roll i det hela inte lika tydlig som Henriks, det erkänner jag. Men vad gör det? Jag är ung, jag kan ändra mig kring hur jag vill göra saker. Jag har inte ännu landat kring t.ex. vilket sorts egenföretag jag vill driva i framtiden. Jag vet att jag vill föreläsa och kanske skriva men inte än riktigt om vad. För tillfället läser jag till lärare och jag tror att det kan vara bra för det jag vill, men det är inte helt säkert att det är det jag vill jobba med.
Men just denna osäkerhet kan också leda till att jag blir än mer motiverad till att investera tid och pengar för vårt oberoende, så att valet av yrke inte ska behöva bli mitt avgörande val i livet. Jag vill inte vara beroende av ett val jag gjorde kring 20-årsåldern, eller ännu tidigare, gymnasiet. Jag vill vara fri att välja om. Och denna frihet tänker jag investera i!
/Rebecka
/Rebecka
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar