The Wolf of Wall Street

Jag såg en intervju med Jordan Belfort som skrivit boken "The Wolf of Wall Street" som kommer bli en film och blev väldigt inspirerad och skule vilja rekommendera alla läsare att ta en timme och lyssna på intervjun. Han pratar väldigt mycket men om ni bara kan fokusera och skala bort hans långa formuleringar så kommer ni få ut mycket av det och jag tänkte presentera lite vad han sa här:

Den här killen jobbade på Wall street och tjänade en massa pengar, gjorde lite olagliga saker och hamnade i fängelse och vad han gör i boken är att berätta hans historia och vad han lärde sig från det.
Han pratar mycket om fyra saker som kan få vem som helst att bli duktig på det man gör och rik. De fyra sakerna är: Vision, hantera sina känslor, tro och strategi och jag tänkte gå igenom det han sa om dom här nere.

Vision. Han gör en distinktion mellan mål och vision där han menar att mål är bra men har man ingen högre vision så kommer man misslyckas. Man måste alltså ha en polstjärna som leder en rätt oavsett hur många mål man misslyckas med annars är det lätt att man ger upp efter ett tag. Många människor ser på sina liv och önskar någonting stort men handlar aldrig.  Ofta handlar det om att man berättar en historia för sig själv som blir ens verklighet om hur just du inte kan klara av det för dittan och dattan, man bortförklarar och klagar. Istället ska man se saker som man vill att dom ska vara, man måste se det, smaka det, känna det för att det ska gå i uppfyllelse, annars är det bara en tom önskan.

Hantera sina känslor. Är man arg nedstämd eler allmänt negativ kommer man inte göra bra ifrån sig och allt runt omkring kommer ta åt sig av den negativitet du utsöndrar. Man måste ha mod nog att agera när rädslan kryper på för det är fattiga människor (inte bara pengamässigt utan i alla spekter av livet) som springer ifrån rädsla.

Tro. Han pratar inte här om en tro på Gud eller någonting annat religiöst utan den tro man har om världen och hur den fungerar. Han menar att man måste bryta sig loss från den hämmande världssynen och ersätter den med en tro på att man klarar av allt man vill och att även om man ramlar och slår sig några gånger så handlar det om hur många gånger man rese sig upp och fortsätter. Han pratar även om hur viktigt det är att inspirera varandra, ens arbetskamrater, ens barn, sin respektive för att få dom att bryta ned dessa barriärer också så att de senare kan inspirera dig.

Money is not going to buy you happiness but an absent of money can buy you an aweful lot of misery.
There is no amount of poverty in you life that can make another person rich.
There is no amount of misery in your life that can make another person happy.
There is no amount of sickness in your life that can make another person healthy.

Strategier. Hna pratar väldigt lite om detta ämne så vitt jag förstod men det jag snappade upp var att det i hans bok finns ett "recept" på ur man övertalar människor att agera. Han pratar även om allmänna strategier men som sagt, inte mycket, så man får nog läsa boken för lära sig mer.

Några andra saker han pratade om var att man inte ska nöja sig utan att hela tiden fortsätta framåt mot nya visioner och mål. Jag har ett talesätt som jag på intet sätt har kommit på själv men som lyder: Om du inte siktar mot stärnorna så hamnar du aldrig på månen. Alltså sikta högt så kommer du högt.

Ens misstag är viktiga, man blir starkare av sina misstag än sina succeer och tar erfarenheter och lärdomar av det för att bli den du är/vill vara, men man är inte sitt förflutna

Man hittar så mycket styrka, passion och mod från sin egen historia om man har en destination och vision, inte bara ett mål.

Han pratar även om några av hans största misstag som han gjort i sitt liv, och det var att han skaffade saker eller gjorde saker bara för att andra hade haft saken eller gjort saken. Vad jag tar från det är att man inte ska anpassa sig efter vad grannen eller vännen tycker att man ska ha eller göra bara för att göra dom glada utan göra det man verkligen vill göra för sin egen skull, bara för sin egen skull. Jag vet att Rebecka har skrivit några rader om det i tidigare blogginlägg som ni kan läsa här om ni vill veta mer om just det.

Jag vill avsluta med den mest destruktiva saken han trodde på innan han åkte in i fängelse, och det var från Gordon Gekko "greed is good". Det är inte greed som är bra, det är ambition och passion. När du har "greed" så försvinner etik på en gång.

///Henrik

Working nine to five...I-lands style!

Sitter här på mitt sommarjobb (receptionist på ett väldigt stort företag) och tänker på hur det med lite eftertanke skulle vara så enkelt att ersätta mina arbetsuppgifter just nu. På hela dagen fram till nu (stänger om 40 min) har jag och en till receptionist tillsammans uträttat följande: gjort ett tillfälligt passerkort (för en dam som glömt sitt hemma) samt lånat ut och sedan återfått en nyckel till ett konferensrum. Man kan lungt säga att mitt största problem med det här jobbet inte är stressen just nu (eller de senaste 3 veckorna) utan snarare ledan och att jag får ont i nacke och rygg när jag sitter still vid datorn så mycket (p.g.a.icke-jobbrelaterade tidsfördriv). Just den här receptionisten har jag inte så mycket att prata med om (man klickar ju inte med alla) så samtal blir det inte mycket av, så ungefär så här ser min arbetsdag ut:

10:00-11:00 ev. skriva in en besökare om man har tur/otur. Sedan kolla mail och Facebook.

11:00-13:00 Den andra receptionisten var här sen sju och tar lunch nu. Jag gör lite rörelseövningar för att förebygga senare nackont. Sedan går hon och lunchavbyter en annan reception. Jag sitter kvar och klickar mig runt på internet, kanske lär mig något. Kollar mail och Facebook igen. Funderar på om jag ska äta min lunch inne eller ute. Säger hej på ett ypperligt serviceaktigt sätt till alla som går ut på lunch. Får inte lämna receptionsområdet eftersom jag är själv och det ju kan dyka upp någon ”närsomhelst” och då får inte receptionen vara obemannad.

13:00-14:00 Lunch! Äter och försöker röra på mig så jag får igång blodet igen.

14:00-17:00 I princip ingen aktivitet, om det mot förmodan kommer någon (kanske en eller två personer som ska besöka eller försöker låna gästparkeringen fast de inte är gäster) så är vi två personer så man får 50% mindre att göra av det lilla som fanns. Brukar ta fram en fet bok här och läsa, ev. skriva lite t.ex. listor eller sådana här blogginlägg.

16:57 Alltid precis innan man stänger kommer det någon som behöver hjälp med något konstigt, eller så är det något strul med systemen eftersom de inte varit använda på hela dagen. Man måste stänga receptionen prick 17:00, inte tidigare p.g.a Murphys Lag. Råkar man lägga undan något, förbereda för stängning genom att t.ex. lägga undan pärmar och stänga ner datorprogram, kan man räkna med att det kommer någon just då och ska ha hjälp med detta och då går det inte för sig att starta en tidskrävande process eftersom man slutar om 5 minuter. Alltså: Gör ingenting ”stängnings-aktigt” fram till två minuter i fem, sen tokskyndar du dig till prick fem med att stänga med allt vad det innebär (hinner man inte klart snabbt blir det ju övertid och det får man inte betalt för, trots att man slitit hela dagen;)).

17:00 (ev.17:03 beroende på hur snabb man är) går man ut mot friheten, går hem och vilar sin trötta rygg och nacke och förbereder morgondagens lunch.

När jag bedriver mitt eget företag i framtiden så ska jag ta mig en ordentlig funderare på hur man kan eliminera sådana här arbetsuppgifter..

PS// Jag kan (eller vill för den delen) inte eliminera den här tjänsten på det här företaget, oavsett hur onödig jag tycker att den är. Jag är glad att jag har sommarjobb.

Vid pennan

//Rebecka

Bokfynd!

Jag älskar böcker! En dröm som både Henrik och jag har är att en dag ha vårt eget bibliotek - ett eget rum avsett endast för böcker och kanske en eller två sköna fotöljer alt. soffor.
Jag lånar mest mina böcker på biblioteket, men om jag tycker om en bok eller om det är en klassiker (varje bibliotek bör ju ha ett visst grundsortiment, och vi har redan börjat bygga vårt) köper jag böcker second hand eller när bibliotek har utförsäljning på utgående böcker. När bibliotek säljer ut böcker brukar de kosta c:a en femma styck. Sen är dessa ofta redan lästa ett par gånger och med stämpel bak i boken samt kanske inte den senaste upplagan/översättningen (därav utförsäljningen).
Detta gör mig inte mycket, innehållet spelar mest roll.
Förra veckan kom jag på detta sätt över en bok som har titeln "4-timmars arbetsvecka". Jag tänkte att jag kanske kunde få lite inspiration och köpte den för en femma. Författaren är varken särskilt pedagogisk eller vältalig, det tvingar läraren i mig att skriva, men en sak fastnade jag för, något jag tänkt på flera gånger: "Det som alla andra gör är fel" skrev denne så provokativt. Författaren har flera väldigt extrema ideer för hur man ska frilägga sin tid, men den här tanken följer lite det jag och Henrik försöker göra, bryta oss fria från de sociala konventioner som vi inte gillar, och gå vår egen väg. Går vi i andras fotspår kommer vårt liv att se ut som alla andras. Men nyckeln till att befria sig från sociala konventioner är medvetenhet! Vad gör jag för att samhället säger att jag blir gladare av det? Shoppar kläder? Olika krämer som ska göra mig vackrare (när man vet att det aldrig finns "mirakelkurer" utan att det alltid återgår till sömn, mat, psykiskt välmående o.s.v.)? Tittar på filmer jag egentligen inte vill se eller läser böcker jag "borde" läsa? Varför gör jag det och ger beteendet mig det som jag tror att det kommer ge mig, det är frågan. Jag befinner mig själv ständigt i en process där jag försöker hitta dessa bovar, det som bara gör en tommare, både själsligt- och plånboksmässigt. Bort med koffein, smink och högklackat! För en annan kanske dessa saker är mer eller mindre viktiga av olika orsaker, för mig innebär det en lättnad att lossa ytterligare stenar från min ryggsäck.

Sen kan jag fylla platsen med sånt som istället gör livet lite trevligare, och lyfter istället för att tynga ner, som en riktigt god bok man har fått för 5 kronor.

Vid pennan
//Rebecka

Dödskorset är här

För ungefär två månader sedan skrev jag om dödskorset och frågade mig själv om den var påväg då vissa indikationer tydde på det. Efter det har jag inte riktigt tänkt på det men nu såg jag att det har inträffat för mer än 10 dagar sedan.

Om man nu följer den investeringsfilosofin så skulle man alltså sälja sina innehav och vänta på att SMA 50 bryter igenom SMA 200 igen underifrån.Jag tycker investeringsfilosofin är intressant och det är väl därför jag håller koll på den men jag är inte villig att följa den själv.

Ser man tillbaka så fungerar taktiken ofta men jag frågar mig själv om den inte har fel denna gång. Kollar man på hur den föregående genombrytningen underifrån för SMA 50 och sedan när den gick ned igen så förlorade man pengar. OMXS30 stod i 1069,64 när man skulle köpa och 1020,44 när man skulle sälja ( 1020,44 - 1 069,64= -49,2).

Det är svårt (läs omöjligt) att spekulera i hur det blir denna gången men jag tror att den kommer bryta upp underifrån ganska snart och skulle inte sälja av mina innehav, det är trots allt inget idiotsäkert system. Dock så vill jag gärna ha fel denna gång och anledningen är enkel. Som en nettoköpare så vill jag att priserna ska vara låga. Jag försökte förklara detta för en studiekamrat i skolan men det tog flera veckor för honom att förstå min idé, får se om jag är bättre på att förklara nu. Eftersom jag inte planerar sälja av mina aktier någon gång nu i den närmasta framtiden så bryr jag mig inte riktigt om vad priserna för att sälja är, däremot så vill jag köpa aktier så ur det perspektivet vill jag ha så låga priser som möjligt.

Det är inte svårare än så och jag vet inte hur jag ska förklara det på ett enklare sätt. Visst, ens aktier blir mindre värda när de går ned men det är ju utdelningen jag är ute efter, inte att sälja dom, så kan jag få mer utdelning för pengarna så borde jag ju bli glad.

För er som inte förstår, läs igenom det några gånger och om ni fortfarande inte förstår så får jag försöka mig på en mer avancerad förklaring.
/Henrik

Medhåll från oväntat håll

Jag fick medhåll från oväntat håll, av en av de personer som jag lyssnar mycket på nu för tiden: Hans Rosling. Han brukar föreläsa om U-länder och I-länder och hur dessa begrepp egentligen är föråldrade. Jag trodde dock inte han skulle ge sig in i debatten om företag i de mindre demokratiska länderna men nu blev han intervjuad om just detta ämne som jag pratat om i två inlägg innan. Ni kan läsa artikeln Här och gå gärna in på tex Tedtalks och lyssna på hans sköna föreläsningar också, det är värt tiden.
/Henrik

Telia är inte det enda ruttna ägget?

Kommer ni ihåg att Telia varit i blåsväder om deras affärer i länder som kanske inte lever upp till den moral och etik som vi här i Sverige skulle vilja önska? Jag skrev ett inlägg om det för ett tag sedan där jag nämnde att det kanske inte är det bästa men att det är lite dåligt att hänga ut bara Telia sådär då många företag har tveksamma verksamheter. Jag hittade denna artikel som antagligen är skriven i kölvattnet av det program som visades på SVT. I alla fall så glömde jag bort att jag hade tänkt skriva ett inlägg om det, men nu hittade jag länken. <---Läs den. När man kollar på den grafen så känns Telia inte som det värsta ägget i korgen och jag blir lite förvånad att det inte kom fler liknande program. I alla fall så ville jag med detta bara ge någon slags fakta bakom mina ord om att många företag agerar lika och att man borde hänga ut fler företag, inte bara ett. Nu kanske det låter som om jag försvarar Telia men så är det inte. Min slutsats, precis som i inlägget innan är snarare en frågan; om man ska äga aktier i sådana företag. Detta kan bara du själv svara på och för mig så är svaret ja. Som det stod i det första inlägget så tycker jag att världssamfundet med politikerna i spetsen borde vara de som agerar med påtryckningar, ett företag kan inte göra mycket.
/Henrik

Ryanair - jag gör slut!

Man får ju det man betalar för heter det ju. Ett bra ekonomiskt beslut är när man får det man förväntar sig av de pengar man ger. Bestämmer jag mig för att köpa något billigt för att jag inte har sparat tillräckligt med pengar för att köpa något dyrare men med bättre kvalitet, ska det vara ett medvetet beslut något jag väljer baserat på den kunskap och erfarenhet jag har. Väljer jag den billigaste resan jag kan hitta behöver jag erfarenhet av hur den resan kommer att kännas för mig. Jag behöver testa mig själv (och ibland andra). Det innebär att vi ibland måste ta dåliga ekonomiska beslut för att lära oss var vår gräns går för hur mycket vi kan spara eller hur mycket vi behöver.

Ett exempel på när jag nyligen testat mina egna gränser för vilken nivå mina ekonomiska beslut ska ligga på är när jag reste till och från London. Jag flög med Ryanair, köpte ganska sent och kom därför inte särskilt billigt undan ändå. I efterhand hade en resa med t.ex. norwegian kostat lika mycket och varit bekvämare. Som ni förmodligen vet så drar Ryanair in på mycket av det som flera andra flygbolag ser som självklarheter. Tillgängligheten kostar, extra bagage kostar, mat, utrymme, sittplats (!) och tillräckligt med toaletter (!) (Ni som har följt nyhetsflödet kring Ryanair känner nog igen detta). Är man student som jag är det lockande att köpa ryanairs billiga flygbiljetter. Vem behöver toalett eller sittplats eller mat på en resa som bara tar två timmar? I slutändan kan jag dock rapportera att jag förmodligen inte gör om det. Eftersom jag ville handla där borta tog jag med en stor väska. Jag har problem med smärtor i kroppen och dessa blir inte bättre av trånga obekväma utrymmen direkt. Att bära tunga väskor och packa upp och ner gång på gång för att få till rätt vikt och storlek på väskorna (ryanair har dessutom strängare handbagage-krav än andra flygbolag) gjorde det inte lättare. Långa bussresor till och från båda flygplatserna, också hårt på kroppen och mycket släpande på väskorna på det. När jag inte hunnit äta innan flyget och inte fick kontakt med personalen (som ignorerade mig av någon anledning) för lite dyr mat gjorde mig på väldigt dåligt humör när jag kom till Sverige. När jag kom hem hade jag ont i ryggen, magen och var illamående. Dessutom var jag arg.

Min lärdom: Om jag har gott om tid och energi innan en resa att pilla och fixa med de billigaste bussresorna, skriva ut alla miljoner lappar man måste ha med för allt (har ingen skrivare hemma så jag måste springa en bit bort till skolan), förbereder matsäck och piller som kan lindra en del av besvären, packar lätt och litet och förbereder en hel dag åt själva resandet, kollar upp och jämför priser på allt och förbereder för allt... Så är ryanair kanske värt det. Om jag har möjlighet att jobba de timmar med jobb jag gillar och tjäna in mellanskillnaden istället så gör jag nog det nästa gång.


Jag och Ryanair tar nog en paus i vårt förhållande, jag vill träffa andra...


Vid pennan
//Rebecka

Min lön är 7 kr i timmen

Som alla vet så strävar vi efter att bli ekonomiskt oberoende, det är vårt långsiktiga mål. Jag har alltid detta mål i bakhuvudet och många av mina handlingar i vardagen är färgade av det målet. Jag tar gärna och jobbar extra på jobbet för att få in mer pengar eller avstår frestande saker som vänner runt omkring mig spenderar sina pengar på. Jag känner ändå inte att jag inte ”lever livet” eller har roligt på min fritid, jag väljer bara bort eller lägger till delar som tar mig snabbare mot mitt mål. 

Som en vanlig knegare nu på sommaren har detta tänk även lyst igenom på jobbet. Jag försöker ta med mig mat istället för att äta ute som många av mina arbetskamrater, jag tar som sagt extratimmar och när mina arbetskamrater suckar och räknar timmarna tills de får sluta suckar jag av en helt annan anledning, nämligen att snart är mina betalda timmar slut för dagen. För varje timme jag jobbar tar mig i runda slängar 100 kr (efter skatt) närmare mitt mål, eller är det så? För en vanlig svensson som spenderar alla sina pengar varje månad så är det så, men hur är det för oss utdelningsinvesterare som tar våra pengar och köper aktier för dom. Tjänar vi också 100 kronor i timmen? 

Det finns ett annat sätt att se på det som jag tänkte delge mig av. Vi tjänar 100 kronor som vi köper en del av ett företag för som sedan ger utdelning, så det är egentligen då vi ser pengarna. För varje timme jag jobbar efter det att mina räkningar är betalda tjänar jag 4 – 7 kronor varje år. (I år fick jag 6,70 för varje 100 lapp jag köpte aktier för). 7 spänn i timmen låter ju som vad de stackars utblottade människorna i tredje världen tjänar, 1 dollar i timmen. Jag blev initialt lite nedslagen av tanken men skillnaden är ju att jag får dessa 7 kronor nästa år också och nästa och nästa utan att behöva göra någonting. Så jobbar jag en extra dag i månaden får jag 56 kr extra år efter år, jobbar jag en extra vecka får jag 280 kr. Skulle jag lyckas jobba en månad extra så blir det 1120 kronor och för ett år blir det 13440. Sedan är det bara att fortsätta multiplicera tills man kommer upp i sin månadskostnad och till sist multiplicera med 12 för att se hur många EXTRA år man måste jobba för att få sina utgifter helt betalda (om man har samma förutsättningar som oss). 

Så som det ser ut för oss i dagsläget skulle det räcka med 10 extra år för att få allt betalt av utdelningen. 10 extra år låter ju lite mycket men då får man komma ihåg ränta på ränta principen, eller utdelning på utdelningsprincipen om man så vill. Detta drar bort 1 år ungefär enligt 4020:s utdelningsportfölj med 10% utdelningstillväxt och 30 % skatt på utdelningen. Har ni inte den själv tycker jag ni ska gå in på hans hemsida, ladda ned den och leka lite själva. 9 år låter ju ärligt talat inte så kul men nu har vi redan startat vår resa, så 8 år till och då har vi garanterat högre utgifter än vi har idag men samtidigt högre inkomster så det tar förhoppningsvis ut varandra. 

Ärligt talat så blev jag mindre sugen på att jobba de där extratimmarna så om någon vill göra mig glad så kan dom väl säga att jag räknat fel någonstans och komma med en bättre siffra =)

P.S. frugans kommentar på det hela var "Du får lov att jobba hårdare, det där är för lång tid."

/Henrik

Månadsrapport Juni

Föregående månad skrev jag om hur jag glömt att skicka in månadsrapporten på mitt jobb så att lönen inte utbetalades. Jag lär mig tydligen inte av mina misstag för denna månad fick jag bara en och en halv månadslöner istället för två. Jag var tydligen en dag sen och jobbet kunde inte tänka sig göra ett undantag. Så månadens resultat är som föregående månad helt korrekt men inte riktigt sann. Nästa månad ska dock denna lilla irriterande händelse vara ur vägen då jag såg till att få in rapporten i tid denna gång.

Jag ligger fortfarande under "Absolut minimum" linjen vilket är tråkigt och minst sagt icke önskvärt. Det behövs fortfarande att jag ökar med runt 8000 per månad för att nå mitt mål så 500 mer än utgångsläget, lite surt. Jag måste dock erkänna att månaden gick bra, man ska inte egentligen klaga på när man gått upp 9800. Sista handelsdagen gav ett trevligt uppsving men rekylen lär väl komma, eller?


I slutet på månaden bestämde jag mig för att äntligen våga mig på några fler inköp och saldot sjönk när tre inköp gjordes. De tre inköpen var Skanska, Ratos och Fortum. Skanska sjönk efter att fått några ordrar som jag inte kunde lista ut anledningen till. Jag tror på företaget ur ett långsiktigt perspektiv och storskaligheten gör dom till tuffa konkurrenter som kommer fortsätta hjälpa dom i framtiden.

Ratos köpte jag också på mig en del då dom tagit oförtjänt mycket stryck och de har visat gång på gång att de kan leverera och överträffa marknadens förväntningar. Även om dom sålt Anticimex som jag gillade, så tror jag även i fortsättningen på företaget och litar på ledningen.

Fortum är ett nytt bolag som jag haft ögonen på ett bra tag nu och gillar skarpt. Det är ett stabilt finskt företag med bra direktavkastning som jag hoppas kommer fortsätta leverera. Det ända orosmolnet som gjorde att jag tänkte till både en och två gånger är deras sattsning i Ryssland. Jag tror att det är just Ryssland och den instabila politiska situationen där som oroar mig då Fortum är beroende av subventioner för att tjäna pengar på projektet. Det finns många bloggare som redan skrivit om företaget och jag ska inte upprepa det dom redan sagt men man kan sammanfatta det som att om Fortum inte lyckas i Ryssland så är dom, i mitt tycke, övervärderade men om dom lyckas så är dom undevärderade. Det är naturligtvis lite förenklat men är ni intresserade så läs på lite själva, ett mycket bra bolag är det iaf.

Som jag skrev i föregående blogginlägget så verkar priserna i området gått upp och tanken att skriva upp värdet på lägenheten slog mig men jag avstod. En försiktigt värdering borde vara på sin plats och det känns lite onödigt då jag ändå får reda på vad vi får för den när jag säljer den.