Ibland undrar jag hur väl sekretessen är för oss kunder hos olika institutioner.
När jag vad liten satte min mamma in ett månadssparande åt mig i en fond hos en fondförvaltare. Dessa pengar har aldrig rörts utan de har stått där och räntat av sig genom åren. Jag har alltid vetat om att dom är där men har aldrig tagit ut dom, av lathet. Idag fick jag för mig att ringa och kolla lite hur jag ska gå tillväga för att få ut dom och jag blev chockad av den brist på säkerhet som rådde.
Allt jag behövde säga vad mitt namn, för och efternamn, för att fram informationen. Den adress de hade var runt 10 år föråldrad och även fast jag inte kom ihåg adressen utan bara vilken stad jag bott i så var det tillräckligt för personen jag talade med.
Jag satt under samtalet och tänkte att detta måste vara ett skämt, snart kommer kollen, men icke. Jag frågade fråga på fråga och jag fick reda på allt möjligt och den ända gången hon inte kunde ge mig det jag ville var om jag ville ta ut pengarna, då behövde hon skicka ut en blankett till min mail, som jag gav dom, och skicka detta tillbaka till dom. Jag kunde ta ut nästan alla mina pengar på detta sätt, så länge jag inte tog ut allt, då behövde dom en kopia på mitt pass. Så om jag tog ut 99% av pengarna och lämnade 50 kr så var det helt ok.
Jag jobbar på en bank och här har vi strikta regler för att få ge ut information och speciellt pengar till kunderna så det är nog därför jag blir så paff, eftersom jag lever i det hela dagarna.
Jag häpnar över bristen på säkerhet och kommer ta ut mina pengar därifrån illa kvickt.
Är det någon av er som varit med om liknande?
/Henrik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar