söndag 24 mars 2013

Skatteåterbäringsabsurditet


Nu har skatteåterbäringsuppgifterna börjat rulla in för alla de som kan kolla med e-legitimation. På jobbet blev det ett väldans sorl när folk började titta. En av de första som tittade fick tillbaka 15 000 och var jätte glad och trissade nog upp de andra som också ville ha guld och gröna skogar. 

En av mina arbetskamrater blev dock nedstämd när det stod att hon skulle betala tillbaka 3 000 och pratade om det konstant. Hon pratade om hur hon hade räknat med att få tillbaka 10 papp för att klara av sommarens äventyr och vi började tycka lite synd om henne. Tillslut så bestämde hon sig för att köpa en ny klocka (för rätt så mycket pengar) som tröst för att hon inte fått tillbaka något på skatten.  Då satt min ekonomiska hjärna igång och försökte förstå hennes resonemang, blev överbelastad och fick stängas av.

Hon skulle alltså inte klara av sommaren då pengarna inte skulle räcka till och går då och konsumerar de pengar hon har, vart är logiken i det? Det var inte så att hon inte skulle göra de saker hon planerat utan det skulle fortfarande sparas ihop till, på något sätt.  Jag frågade henne om hon hade köpt klockan om hon hade fått tillbaka på skatten och svaret blev då nej. Nu smälte hela den logiska delen på hjärnan för mig och jag var tvungen att gå tillbaka till min plats och skakande på huvudet förstår jag varför världen är i ett sånt läge som vi är i. 

Det ekonomiska absurditeten har inga gränser.
/Henrik

måndag 18 mars 2013

Bristen på sekretess är chockerande

Ibland undrar jag hur väl sekretessen är för oss kunder hos olika institutioner.

När jag vad liten satte min mamma in ett månadssparande åt mig i en fond hos en fondförvaltare. Dessa pengar har aldrig rörts utan de har stått där och räntat av sig genom åren. Jag har alltid vetat om att dom är där men har aldrig tagit ut dom, av lathet. Idag fick jag för mig att ringa och kolla lite hur jag ska gå tillväga för att få ut dom och jag blev chockad av den brist på säkerhet som rådde.

Allt jag behövde säga vad mitt namn, för och efternamn, för att fram informationen. Den adress de hade var runt 10 år föråldrad och även fast jag inte kom ihåg adressen utan bara vilken stad jag bott i så var det tillräckligt för personen jag talade med.

Jag satt under samtalet och tänkte att detta måste vara ett skämt, snart kommer kollen, men icke. Jag frågade fråga på fråga och jag fick reda på allt möjligt och den ända gången hon inte kunde ge mig det jag ville var om jag ville ta ut pengarna, då behövde hon skicka ut en blankett till min mail, som jag gav dom, och skicka detta tillbaka till dom. Jag kunde ta ut nästan alla mina pengar på detta sätt, så länge jag inte tog ut allt, då behövde dom en kopia på mitt pass. Så om jag tog ut 99% av pengarna och lämnade 50 kr så var det helt ok.

Jag jobbar på en bank och här har vi strikta regler för att få ge ut information och speciellt pengar till kunderna så det är nog därför jag blir så paff, eftersom jag lever i det hela dagarna.

Jag häpnar över bristen på säkerhet och kommer ta ut mina pengar därifrån illa kvickt.

Är det någon av er som varit med om liknande?
/Henrik

tisdag 12 mars 2013

Långsiktigt eller kortsiktigt

Jag läste en artikel om Fortum som var kort men fick mig att tänka. De pratar främst om att Fortum funderar på att sälja elnätet eller kanske till och med dela ut det. Detta i sig är kanske inte en jättenyhet men jag var intresserad av anledningen. Elnätet är kanske tråkigt men den ger en stabil inkomst som kan behövas när hårda vindar blåser och deras andra delar inte går som tåget.

Anledningen är att man vill fokusera på expansion och själva elproduktionen. Det låter kanske sunt och bra men jag köpte egentligen inte Fortum för att den ska växa sig så stor så att den tar över världen utan för att den just är en stabil kassako, en tråkig aktie jag kan lita på kommer ge mig en bra direktavkastning. Man funderar alltså på att hugga av ett av sina ben som fungerar för att förhoppningsvis kunna växa ut ett annat eller kanske två andra ben. Jag kanske är konservativ men i mina öron låter det inte så smart, man säljer inte av något som fungerar som en stabil inkomstkälla (om man inte får ett riktigt bra pris dvs) för att ”chansa” på att kunna växa lite mer. Jag undrar om man tänker långsiktigt i det här eller bara kortsiktigt.

Det finns naturligtvis en massa ”om” och ”men” i denna historia och i slutändan är slutsatsen som det alltid är: Har man tro på ledningen så stannar man kvar, annars säljer man. Jag stannar kvar.
/Henrik

tisdag 5 mars 2013

Jag blev köpt

Jag fick ett mail från en gammal pluggkamrat som efter alla artighetsfraser som behövs för någon man inte pratat med på länge frågade hon mig om jag kunde göra henne en tjänst. Hon behövde hjälp med en opponering på en magisteruppsats som tydligen gick henne över huvudet och hon inte visste vad hon skulle göra.

Denna person har svårt med engelska och fick skriva sin egen uppsats på svenska men hade nu tydligen fått opponera på en som skrev på detta för henne svåra språk. Jag blev lite smickrad att hon hörde av sig till mig av alla. Det var ändå flera år sedan vi pluggade ihop.

Till historien hör att jag hjälpte henne en gång innan då hon fått stränga order från sin läkare att inte sitta framför datorn mitt under den tid som hon behövde skriva klart ett arbete. Denna gång var hon också i bekymmer men här kanske jag snarare skulle göra henne en björntjänst? Kommer hon någonsin bli bättre på engelska om hon aldrig försöker, det är ändå ett språk hon behöver.

Sen kan man ta den moraliska sidan av det hela att det är fel att hjälpa någon annan fuska. Samtidigt sträcker jag ut en hjälpande hand till en medmänniska som behöver hjälp. För att stilla mitt samvete kom vi överens om att jag skulle läsa igenom den och skriva vad jag tyckte, om hon lovade att göra samma sak.

Jag skickade in mina anteckningar till henne och vips satte hon in 500 kr på mitt konto, so much for helping someone, jag blev köpt. Hon hade dryftat ämnet innan men jag hade viftat bort det, tydligen inte starkt nog. Nu sitter jag och funderar om jag har gjort en god gärning eller om jag har gjort en dålig gärning, hur jag än vänder på det så känns det varken eller. Någon som kan hjälpa mig i mina funderingar.
/Henrik

lördag 2 mars 2013

Månadsrapport Februari - Ny milstolpe


Denna månad kunde knappast ha gått annat än bra med tanke på att det blev två månadslöner som skulle komma in på kontot. 27874 kr gick jag plus med och det är rekord sen jag började mäta på detta sätt.

Aktieportföljen fortsatte stiga och det var främst tack vare Skanska, Ratos, NCC och Beijer Alma. Till och med Transcom gick upp mycket i procent men eftersom den utgör en så liten del av portföljen så märks det knappt. Som jag skrivit tidigare fick jag även en utdelning från MQ, mindre än förra året dock.

Sparkontot är äntligen uppe i betryggande siffror nu, jag är inte van eller bekväm med att den är så låg som den varit. 

Osäkra investeringar passerade nästa 30 000 gränsen och jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den annat än att den varit min bästa investering, rent procentmässigt och fortsätter bara dra in pengar för mig, jättekul. 

Jag har börjar betala tillbaka på CSN-lånet denna månad men skulden stiger fortfarande, konstigt? Nej det är Rebecka som ger av sitt eget lån för att jag ska investera och jag tror det blir i internetmarknadsföretaget om jag kan få till det. 

Roligt är att mina obundna tillgångar äntligen är över mina skulder och därmed har vi passerat en halv miljon så denna månad blir en ny milstolpe. Detta är också första månaden sen i somras som snittet för vad som krävs för att nå miljonen under utsatt tid har minskat och jag siktar på att nå under 8000 nästa månad.
/Henrik